Uppsala kendoklubb

Uppsala kendoklubb har runt 50 medlemmar varav 18 juniorer. Både kvinnor och män i alla åldrar tränar hos oss, och det är mycket olika hur aktiva våra medlemmar är. Vissa kommer någon gång då och då för motionen och umgängets skull, medan andra tränar flera gånger i veckan och ställer upp i tävlingar. Ytterligare några ligger någonstans däremellan. Vi har ofta internationella gäster som tränar med oss den tid de tillbringar i Uppsala.

Vår huvudtränare och sensei Martin Agback har 4 dan^* och fem av våra andra tränare har 3 dan. En av dem, Jimmy Cedervall, tävlar internationellt för svenska kendolandslaget.

Några medlemmar om kendo

Johan Andersson, 41 år
Jag jobbar som systemutvecklare och började träna kendo 2007. Intresset har funnits mycket längre än så men jag har antingen saknat modet eller inte haft tid. Till slut tog jag mig i kragen och gick till en "Öppet hus"-dag och sedan bestämde mig för att prova en termin eller två.

- Vad gör du när du inte tränar kendo?
Jag tränar också kondition (löpning/spinning) och styrketräning (Nautilus). I kendo har man god nytta av bra flås och en stark bål. Kendo har också en tydlig mental aspekt på träningen som de andra träningsformerna saknar. Mentala aspekter som också hjälper mig i mitt vardagliga liv. Det övergripande målet med min träning är att orka med livet och ha kul. Andra intressen är musik, tv-spel och film!

Ellen Anderssson, 11 år

Jag går i Johannesbäcksskolan och ska börja i femman till hösten. Jag började träna kendo höstterminen -07.

- Varför tränar du kendo nu?
Det är roligt och lite svårt med allt, men då kan man ju alltid lära sig nått nytt.

- Var har du för mål med träningen?
Att bli bäst såklart!

Andra intressen är vara med kompisar, lyssna på musik, skriva på min bok och läsa.

Henrik Johansson, 35 år
Jobbar som ortopedingenjör på sjukhuset i Gävle och i huvudsak med specialhjälpmedel till barn med funktionshinder.

- Hur kommer det sig att det blev kendo?
Jag började träna Kendo våren 1994 tror jag. Började med Iaido på hösten och tyckte att jag borde komplettera med kendo för att få en mer fullständig träning i japansk svärdshantering. Eftersom jag på den tiden tävlade i fäktning i första hand var jag inte så seriös med min kendoträning från början och det är väl egentligen de sista 5-6 åren som jag börjat träna lite mer målmedvetet.

- Varför tränar du kendo nu?
Anledningen är fortfarande ett intresse för fäktning med japanska svärd, men det har med tiden blivit allt viktigare att även utveckla mig som människa. Upplysningen kanske låter vänta på sig, men en stabilare mental attityd kan man väl hoppas på. Målet med min träning är i första hand att utveckla mig och lära mig mer. Tävling är för mig inte ett mål utan ett medel för att uppnå det jag söker.

- Andra intressen?
Jag tränar också Ju-Jutsu och har ett generellt intresse för historiska kampkonster från olika kulturer. På vintrarna åker jag alltid skidor ett par veckor, vilket är en av få saker som kan få mig att missa ett träningsläger.

Adrian Ohlin, 17 år
Läser NV på Fyrisskolan.

Jag började träna för nästan exakt tre år sen, då jag var på öppet hus på budohuset. Jag visste att min granne höll på och jag valde att testa. I nuläget tränar jag kendo för att hålla igång kroppen, för att jag har många vänner på klubben och för att det är så jäkla kul. Just nu ser jag som mitt mål att ta mig in i landslaget, vilket jag tror jag har möjligheten att göra. I övrigt tränar jag mest för att själv bli bättre. När jag inte tränar kendo är jag som vilken normal tonåring som helst, går i skolan, träffar kompisar och spelar golf!

Jessica Fröberg, 29 år
Jessica är masterstudent i konstvetenskap.

- När började du träna kendo och varför?
Jag började träna kendo i januari 2008, i nybörjarklassen här i Uppsala Kendoklubb. Anledningen till att jag började var att jag saknade en träningsform som gav mig något mer än den vanliga fitnessträningen på Friskis eller Stallet. Jag och en japansk väninna till mig satt och diskuterade träning en dag och hon tipsade mig om kendo eftersom hon själv tränat det tidigare.

Det dröjde inte länge efter de första träningspassen tills jag insåg att jag verkligen ville träna kendo resten av livet, det var så kul. Kombinationen av mental, fysisk och teknisk träning gör kendo till en oslagbar träningsform. Sammanhållningen i klubben som är helt fantastisk har också gjort att jag stannat kvar trots att träningen känts alltför tuff under vissa perioder. Min målsättning är att utveckla min kendo i rätt riktning och just nu har jag siktet inställt på att under 2010 ta Shodan grad.

- Vad gör du när du inte tränar?
Konst, kultur och historia är stora intressen, jag försöker besöka museer och utställningar när jag kan, särskilt när jag är utomlands. Jag gillar också trädgårdsskötsel, även om det inte är så lätt när jag bor i studentkorridor.

Stig Bardage, 44 år
Forskare.

Jag växte upp i São Paulo, Brasilien. År 1982 var det VM i kendo just i São Paulo och det var också första gången jag kom i kontakt med denna spännande kampsport. Att närvara på detta världsmästerskap gjorde ett starkt intryck på mig. Redan då hade jag bestämt att kendo var någonting som jag skulle lära mig en dag, men det skulle dröja nästan 10 år innan jag började träna kendo. År 1989 flyttade jag tillbaka till Sverige och bosatte mig Uppsala. Så småningom fick jag veta att det fanns en kendoklubb i Uppsala men det var först på våren 1991 som jag gick med i dåvarande Uppsala Kendo Klubb. Det har varit en lång och ibland tuff resa i att lära sig Svärdets Väg. Kendo är för mig nödvändig för min personliga utvecklig och jag är glad att jag tog steget för 18 år sedan. Det är aldrig för sent att börja. Inlärningen måste få ta den tid den tar. Det viktiga är att kämpa på!

Andra intressen är familjen, resor, utomhus aktiviteter (segling, paddling, vandring, mm), fixa hemma (snickeri, el, trädgård), ledarskap.

Stig är en drivkraft inom Uppsala kendoklubb och har så varit i snart 20 år som aktiv medlem, ordförande, instruktör och inspirationskälla. Idag är han också hedersmedlem av klubben samt ansvarig för juniorträningen.